I söndags var vi på årsmöte med Asphyttan ideella tvättstugeföreningen och Asphyttan-Daglösenshembygdsförening. Det var riktigt roligt. Blev förvånad att det var en så stor uppsluttning. Alla som var där presenterade sig och var de bodde, de var verkligen roligt, som te x att några hade gått i skolan med min mor Iréne. Och om man pratade om vårt hem så sa man Punglätta eller "Karl Annersas". (min gammelmorfar Karl Andersson) Fastän man har varit här uppe skollov,semester och helgerna ibland så vet man inte om alla. Väldigt intressant och roligt att det är sånt engagemang i byn och vi får lov att säga att vi känner oss väldigt välkomnade.
Förr så tvättade man vår och höst. Vittvätt blötlades i en svag lutlösning framställd ur björkaska, sedan i lut och sköljdes därefter i sjön. Vid sköljning använde man en klappbänk. Man fick skölja många gånger för att få ur luten, sin förstås var stark för händerna. Några av de första tvättmedel som förekom i handeln var Persil, Omo och Radion. Drömmen om en gemensam tvättstuga började växa fram och 1950 skrev Nils Wirén till Lantbruksstyrelsen i Wermlands län en ansökan om bidrag och bygglov för tvätt-och badstuga i Asphyttan. Tvättstugan inreddes med bastu, badrum med badkar, ett torkrum och själva tvättstugan med halvautomatisk tvättmaskin, centrifug och tvättgryta som vedeldades. Den gemensamma tvättplatsen i Asphyttan blev "rännan" eller "sumpen" som ledde ner mot sågen. Där kunde man ganska bekvämt stå och skölja kläder och skrubba mattor. Nu har de flesta tvättmaskiner hemma men det går fortfarande att tvätta där och det är ju bra ifall brunnen sinar om sommaren. Ett absolut krav är att man använder miljövänligt tvättmedel. Det finns en förening bakom som sköter om tvättstugan. Och nu har jag blivit invald i styrelsen som ledamot
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar